Det rör på sig nu, nya möjligheter tycks lura i varje hörn och förvånansvärt många gamla trådar har det börjat nystas i igen. Ni vet, gamla planer som man smitt tillsammans med någon men som sedan avstannat av olika skäl. Det är som att ägna sig åt isfiske och se alla linor rycka samtidigt - man vet inte om man ska bli glad eller nervös.
Jag vill gärna vara en del av precis allt spännande som händer hela tiden. Det innebär att uppmärksamheten måste fördelas över ett brett fält, med konsekvensen att det ibland blir lite väl mycket att tänka på samtidigt. Just nu måste jag försöka ha två stora fokus: horimono och min forskning. De föder ju i sin tur en mängd andra projekt, alla lika spännande, lovande och underbara att vara en del av. Det är lätt för mig att låta mig svepas med, men nu är ett fast fotfäste a och o. Två stadiga ben som ska utgöra bas för "allt annat".
Det måste till att byggas en solid grund för att kunna utvecklas, oavsett vad målet för strävan är. Det innebär för mig att jag måste styra några av de roliga projekten åt sidan, försöka ignorera de ryckande linorna ett tag till och fokusera. Skriva klart ett kapitel, avsluta en skiss. Små steg mot höga höjder.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar